Vårrusig

Vi var några från jobbet som sprang Vårruset i går. Det var kul, faktiskt. Några gnällde lite på regnet och tänkte åka hem, men ingen bangade i slutänden.

Det är en ganska mäktig känsla att vara med i ett lopp. Det var 17 000 anmälda i går, och säg 15 000 kom till start. Och bara tjejer. Det känns rätt märkvärdigt.

Efteråt blev det picknick i strilregn. Vi fick mat för 18 pers men 10 var med. Och så hade en snäll kollega med sig två baginbox. Så det blev trevligt!

Plus:
-stämningen
- de vackra omgivningarna vid Stora skuggan
- Pastejkökets ekologiska bredbara

Minus:
-väskinlämningen. Tjejerna som stod där jobbade som djur, men det tog ändå en evig tid att få lämna sin väska. Så lång att jag inte hann ställa mig i toakön utan fick springa upp i skogen (och jag var inte ensam).
- den nya banläggningen i början. Mycket smalare än sist jag var med. Det gjorde att det inte gick att springa alls den första kilometern. Man kom helt enkelt inte fram.