I stället för trädgårdstomtar

Jag fick ett bildspel från denna park i Korea med lite speciella skulpturer. Detta var den snällaste bilden. Resten vågar jag inte publicera...

Och så en bild från Vårruset!

Från vänster syns Elisabet, Barbro, Margareta, Alena, Åsa M, Susanne, Gabriella, Jetty, Anneli, jag och Åsa L. Visst är det en fin bild?

Vårrusig

Vi var några från jobbet som sprang Vårruset i går. Det var kul, faktiskt. Några gnällde lite på regnet och tänkte åka hem, men ingen bangade i slutänden.

Det är en ganska mäktig känsla att vara med i ett lopp. Det var 17 000 anmälda i går, och säg 15 000 kom till start. Och bara tjejer. Det känns rätt märkvärdigt.

Efteråt blev det picknick i strilregn. Vi fick mat för 18 pers men 10 var med. Och så hade en snäll kollega med sig två baginbox. Så det blev trevligt!

Plus:
-stämningen
- de vackra omgivningarna vid Stora skuggan
- Pastejkökets ekologiska bredbara

Minus:
-väskinlämningen. Tjejerna som stod där jobbade som djur, men det tog ändå en evig tid att få lämna sin väska. Så lång att jag inte hann ställa mig i toakön utan fick springa upp i skogen (och jag var inte ensam).
- den nya banläggningen i början. Mycket smalare än sist jag var med. Det gjorde att det inte gick att springa alls den första kilometern. Man kom helt enkelt inte fram.

Gillar du frågesporter?

Det gör jag! Jag är road av alla tester och liknande, bara de inte är för tidsödande. De måste också vara begripliga men får gärna vara knasiga.

Det här språkkrysset hos företaget Språkkonsulterna tycker jag är lagom långt, lagom knivigt och lagom seriöst. Man måste vara lite språknörd men inte så mycket (eller så är jag miljöskadad). Man kan vinna språkböcker eller, ibland, en kursplats.

DN brukar har kul språktester ibland också, om Stockholmsslang och ungdomsspråk bland annat. Just nu verkar de inte ha något.

Releaseparty med Stupidity 23 maj

Eftersom bilderna från det förra releaspartyt blev bättre så publicerar jag några av dem!

Bandet blir alltmer samspelt och nya skivan är bra. Jag upplever att de har jobbat mer med detaljerna i låtarna den här gången. Min favorit just nu är Claustrophobia.

Fodralet är snyggt också!

Sånt som engagerar

Eva skriver på sin blogg om Blekinge läns tidnings engagemang kring en katt i ett träd. Jodå, det är sådant som verkligen engagerar. Antagligen för att det är ett mer lätthanterligt och avgränsat problem än växthuseffekt och finanskris. Dessutom är det gulligt.

Något annat som engagerar är Anna Odells konstprojekt "Okänd kvinna" där hon spelade psyksjuk. Just Blekinge läns tidning har en webbenkät om fallet, där cirka 85 procent anser att det är rätt att åtala henne. I DN i helgen var det en bra intervju med henne där hon förklarade bakgrunden. Det var andra gången hon fördes till psykakuten för självmordsförsök från ett broräcke - och första gången var det på allvar. Hon vill nu fästa uppmärksamhet på hur man blir behandlad som psykiskt sjuk eller labil. Åtalbart och omoraliskt eller inte; jag tycker att saken kom i en annan dager när man fick veta vad som låg bakom.

Millennium, tagning 2

Eftersom alla har tjatat så bestämde jag mig till slut för att ge Stieg Larsson-böckerna ännu en chans. Jag försökte mig på del 3 som följetong i DN för ett par år sedan, men fann den oerhört rörig och obegriplig.

Nåväl, nu har jag kommit till del 3 för andra gången. Och nu till mitt utlåtande så här långt. Är de här böckerna så fantastiska som nästan alla säger?

Välskrivna och spännande – absolut, så långt är jag med. Första delen överträffade mina förväntningar fram till genombrottet i utredningen. Sedan tyckte jag den blev väl överdriven. Och Lisbeth Salander var som en seriefigur.

Del 2 var ännu mer spännande, men också ännu mer överdriven. Det var biljakter, mordförsök med diverse vapen, en död som grävdes ner men hoppsan – stod på benen igen och var bara skottskadad! Och Lisbeth Salander är ungefär vad Gollum är för Sagan om ringen-trilogin. Helt osannalik, och samtidigt den som gör historien intressant med sin dubbelnatur och oberäknelighet. Ett genidrag av författaren, om man så vill. Kanske var Stieg inspireraded av Tolkien?

Bra underhållning, men jag är betydligt mer imponerad av Leif GW Perssons böcker. De är oerhört skarpa och så finns det en massa humor i dem. När man läser Leif GW så dyker det hela tiden upp oneliners och citat som man bara måste läsa högt för någon. Och Roslund/Hellström, som skrev Flickan i gatan, vill jag läsa mer av!

Hon kämpade sig in i modellbranschen mot alla odds

Aftonbladet/Sofis mode har intervjuat nya svenska supermodellen Sandrah. Det är en riktigt korkad artikel.

Sandrah säger i intervjun att hon vill visa att vilja räcker långt. Och hon har verkligen haft det motigt. Mamma var modell. Själv blev hon talangscoutad av Mikas när hon var ute och shoppade. Men sedan hörde den presumtiva arbetsgivaren inte av sig! Ojoj, det har väl aldrig hänt oss andra? Men Sandrah har en vilja av stål, så hon skickade ett (skriver ett) mejl med bilder till Mikas ändå. Och fick jobb direkt. Så hon har verkligen fått kämpa.

Nu var jag elak. Sandrah är 20 år, och har rätt att vara lite naiv. Hon tror säkert att det är hennes starka vilja som gjort henne framgångsrik. Det är ungefär som när någon hävdar att skönhetstävlingar handlar om personlighet. Men varför är alla så snygga då?

Säkert är modellbranschen tuff på många sätt. Och säkert är jag bara avundsjuk. Men jag tycker det här var korkat skrivet.