En kväll vid Ales stenar

Vi har besökt Ales stenar. Gustav var något skeptisk, vilket framgår av bilden.

Jag tyckte att naturen påminde om alvaret på Öland - mycket olika blommor och fåglar som sprang omkring och pep. Inklusive kor.

I DN i veckan fanns en kul artikel om Ales stenar. En privatforskare hävdar att det inte är en skepssättning utan ett solur, och ordnade förra året egna visningar på platsen. För att mota bort honom satte Riksantikvarieämbetet upp staket och en avgiftskur. Men de tvingades ta ner detta, för de glömde bygglovet!

Kommentaren i artikeln var ungefär att visst kunde man förstå Riksantikvarieämbetets ambition, men hur skulle det se ut om vem som ville fick sätta upp skyltar och annat. Tänk till exempel om Pölsemannen skulle ha gjort det...

Jag tycker mig ha sett sådant vid många liknande platser. Just därför är det skönt med en sevärdhet utan inträde och kommers!

Astrid Lindgren blommar

Min nya ros har slagit ut. Astrid Lindgren heter den. Visst är den fin?

Snart börjar den!

Semestern ska just börja och det känns som om jag har tappat minst 20 punkter i IQ. Det verkar som om även journlisterna har gått in i sommarkoma för det ringer ingenting på presstelefonen längre heller. Kan det vara som i sjukvården - fint väder, färre samtal/besök?

Jag vill inte alls läsa en 30-sidig rapport om generell informationshantering. Dataspel och deckare känns mer som min nivå nu. Igår läste jag ut Åsa Larsson Svart stig, tredje delen i serien om juristen Rebecka Martinsson. Den var originell och välskriven. Hennes senaste, Till dess din vrede upphör, lär vara ännu bättre. Jag har ställt mig på kö på den på Jakans bibliotek. Hurra för Järfälla-bibliotekens nya boknings- och lånesystem! Man kan till och med låna om böcker på webben med ett enkelt klick. Även försenade böcker, vilket passar mig ibland...