Slingor och hockey

Nu har jag slingat håret. Frisören använde inte mindre än fyra färger: förutom blekning blev det beigeblond, varmblond och chokladbrun. Helhetsintrycket är ganska naturligt och ljusare än förut. Det trivs jag med. Jag tror nämligen att jag är blond eftersom jag var det när jag var yngre. Min son tycker att det datorgenerade självporträttet på bloggen är ganska likt, förutom håret som är alldeles för ljust. Han har så klart helt rätt. Mörknande hår för oss som en gång var ljusblonda är lika givet som rynkor när man blir äldre. Jag är ändå glad för att håret ännu är tjockt och att jag inte har fått några nya fettknölar i hårbotten sedan senaste kirurgbesöket 2006.

Jag tycker också att min nuvarande frisör är väldigt bra och trevlig. Jag lämnar rätt mycket till henne att bestämma vad hon vill göra med håret, så jag kan känna mig lite som en deltagare i Top Model (dock utan tårar). Hon pratar också lagom mycket. Man styr själv hur mycket man vill prata. Jag har varit med om andra frisörbesök som mer känts som en påträngande intervju av skvallerjournalist.

Igår pratade vi bland annat om att Jocke och Gustav skulle på NHL-match i kväll. Det visade sig att hon inte visste vad NHL var. Till saken hör att hon är från en syriansk familj. Hockey är stort i stora delar av världen, men inte i Mellanöstern!