Jag kravlade ur sjuksängen för att äntra Blidösund och höra Staffan Hellstrands spelning i går 9/10. Det ångrade jag inte.
Superproduktiva Staffan har många låtar att välja på vid det här laget. Några gamla godingar och en hel del från nya skivan blev det denna kväll. Möjligen kunde man sakna lite mer av det som producerats däremellan. Han framförde till exempel inget från förra albumet Motljus, i mitt tycke hans starkaste på senare år.
Nåväl, vi fick höra såväl känslig sång som ösig rock. SH var också ovanligt pratsam och verkade avslappnad. Bland annat fick vi veta att hans frisyr är en protest mot barndomens påtvingade snagg och att Din mästares röst är en hatlåt till moderaterna.
Staffans "konstiga" texter skulle jag hellre beskriva som personliga. De ger lyssnaren lite att fundera på utan att det blir pretentiöst. Lägg därtill en genialisk Fredrik Blank på elgitarr och det blir ett fylligt sound som faktiskt låter som ett helt band. Fredrik hanterar gitarren så naturligt att det blir rätt till och med när det blir lite fel.
Bäst: Precis som du är och Mekong whisky, för att välja två helt olika låtar som satt perfekt den här kvällen.
Sämst: Isabel De Lescanos solonummer. Duetten var helt OK, men vad hade hennes soloframträdande på den här scenen att göra? Det var Staffan jag ville höra, inte en helt okänd sångerska som inte var särskilt bra heller.
Saknade mest: Starka Burnout från Motljus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar